Imorse när jag tog bort lakanet från fågelburen (de sover under det) märkte jag att de hade slut på mat. Började leta runt om det kunde finnas påfyllning någonstans men det var helt slut... Där satt sötnosarna och väntade :( Så jag sprang upp med Justin i skogen så han fick kissa i från sig, med Denise på armen. Lämnade in honom och in med oss i bilen för att åka lite snabbt till djuraffären. Väl därinne med ett vilt barn på armen fick jag hjälp att ta fram en påse med parakitmat, så vi köpte den och drog hem igen... Puh tänkte jag och torkade svetten i pannan -Äntligen ska de få maten! När jag tog bort deras matskål ställde de sig och väntade. Jag häller i mat i skålen och där ser jag att det kryper upp något. Jag tar bort krypet och då kommer nästa och nästa och nästa... HUA! Slänger maten och tittar i påsen, där kryllar det. Ringer desperat till mamma och berättar läget och hon säger att hon kan fixa ny mat då hon snart ska ha lunch som tur är. Båda tyckte så synd om Pippi och Gotte som satt och väntade. Efter en liten stund kom hon hit med krypfri-mat,då blev alla glada men jag får fortfarande rysningar när jag tänker på kusarna.

Det är spännande att ha djur ibland :) Snart ska ju vi ta över fåglarna och då ska jag vara NOGA att kolla maten.